Wis 5

De ogudaktigas för sena ånger på domens dag. De rättfärdigas lön och de ogudaktigas straff.

4,20 När deras synder räknas samman, skola de bävande träda fram,

och deras överträdelser skola vittna mot dem och överbevisa dem. 1Då skall den rättfärdige stå där med stor frimodighet

inför dem som förtryckte honom,

och som föraktade hans mödor. 2När de få se detta, skola de gripas av stor förskräckelse

och betagas av häpnad över hans oväntade frälsning. 3De skola ångra sig och säga vid sig själva,

de skola sucka i sin själs ångest:

»Det var denne som vi en gång hade till åtlöje

och till ett smädligt ordspråk, vi dårar. 4Hans leverne aktade vi såsom förryckthet

och hans slut såsom någonting nesligt. 5Huru har han nu kunnat bliva räknad bland Guds barn,

och huru har han fått sin lott bland de heliga? 6Så hava vi då gått vilse från sanningens väg;

rättfärdighetens ljus har icke lyst för oss,

och dess sol har icke gått upp för oss. 7Vi mättade vårt begär på orättfärdighetens och fördärvets stigar,

vi vandrade genom väglösa ödemarker,

men Herrens väg lärde vi icke känna. 8Vad har nu vårt övermod gagnat oss?

Och vad har rikedom, i förening med högfärd, gjort oss för nytta? 9Försvunnet är allt detta såsom en skugga

och såsom ett budskap som snabbt går vidare. 10Det är med oss såsom med skeppet som far över det svallande havet:

icke ett spår kan man finna därav, där det gick fram,

ej en väg efter dess köl bland vågorna; 11eller såsom med fågeln som flyger genom rymden:

den lämnar icke kvar något intryck däri av sin färd,

den piskar med vingpennornas slag den lätta luften

och klyver den under sin vinande fart,

där den genomilar den på svängda vingar,

intet märke skönjes sedan däri efter flykten; 12eller såsom med pilen som skjutes mot målet:

den delade luften flyter strax åter tillsammans,

så att man icke kan märka vilken väg den gick — 13på samma sätt blevo vi knappt födda, förrän vi togo en ände,

och något tecken av dygd kunna vi icke visa på,

nej, mitt i vår ondska hava vi blivit förtärda.»

14Ty den ogudaktiges hopp är såsom agnar som vinden bortför,

såsom lätt skum som en stormil jagar undan,

såsom rök som försprides av vinden,

såsom det förbleknade minnet av en gäst som stannade en enda dag. 15Men de rättfärdiga leva evinnerligen,

och i Herren hava de sin lön,

och den Högste bär omsorg om dem. 16Därför skola de få mottaga det härliga konungadömet

och den sköna kronan ur Herrens hand.

Ty med sin högra hand skall han skydda dem,

och med sin arm skall han beskärma dem. 17Han skall taga på sig sin nitälskan såsom en krigsrustning

och bruka skapelsen såsom ett hämndvapen mot sina fiender. 18Han skall ikläda sig rättfärdigheten såsom ett pansar

och sätta på sig omutlig rätt såsom en hjälm. 19Han skall taga heligheten såsom en oövervinnlig sköld 20och vässa sin stränga vrede till ett svärd.

Och tillsammans med honom skall hela världen strida mot de vanvettiga: 21träffsäkra skola ljungeldarnas pilar fara åstad,

ja, från molnen skola de flyga mot sitt mål såsom från en väl spänd båge, 22vredesfyllda skola hagelstenar kastas såsom från en stenslunga,

och havets vatten skall rasa mot dem,

och floderna skola med hast fördränka dem. 23Maktens ande skall resa sig upp mot dem,

och såsom en stormvind skall den rensa bort dem.

Så skall orättfärdigheten lägga hela jorden öde

och brottsligheten kullstörta härskares troner.

^{a b c d e f g h i j}